Till Mika

Innan jag skulle åka var jag orolig,

och jag visste att saknaden av min älskling skulle vara otrolig.

Tänk om någonting hände och jag aldrig skulle komma hem,

planet gick strax efter klockan fem.

På planet försökte jag sova,

att det var svårt kan jag lova,

med luftgropar,

och ungar som ropar.

Flygvärdinnan väckte mig med en låda,

i den låg frukost som smakade kåda.

Jag lutade mig tillbaka och tog skon av foten,

sen la jag patiensen idioten.

Till min förvånad,

slapp att bli hånad.

Det gick som gjutet,

med bara dom fyra essen kvar på slutet.

Jag tycker det är tråkigt att flyga,

det kan nog min mamma intyga,

som breve mig satt,

och behövde höra på mitt gnatt.

Till sist var vi framme,

och platsen jag gick på planet var inte densamme.

Här var det soligt,

och det känndes väldigt roligt,

för hemma var det grått,

och stekarna smakade rått.

Sen bar det av till hotellet,

där var sängarna hårda istället.

Mamma tvingade mig att packa upp,

då lät hon som en arg tupp.

till sist gick vi ner till stranden,

där fick jag den första solbränne randen.

Middagen åt vi på en lokal resturang,

sen ringde jag upp halva mitt abonnemang,

till min älskling,

som ungicks med Nikolai, en riktig odugling.