Till Mika

Frida,
du får mig sällan att lida,
och aldrig har du heller tvingat mig att rida.
Det är jag tacksam för,
därför får du komma på min begravning när jag dör.

Att du och Nikolai är kära,
det kommer ta er lång tid att lära,
men jag tappar aldrig hoppet,
om att vinna det loppet.

Frida, du är en smart tjej,
förlåt att jag gav dig ett smeknamn om att vara gay.
Vi har gått i samma skola,
men vi har aldrig dansat hola hola.

Vi har många gånger hängt,
mycket bus har jag redan förtränkt.

Jag önskar dig all lycka,
hoppas du aldrig börjar hyckla,
när du bli minister,
och alla andra på kungsholmen bara blev onanister.